Blogg

Sida 3

Kritiken mot LVU

17 maj 2017

Lagar som reglerar omhändertagande blir inte sällan omstridda. Till exempel anser många att de som blir omhändertagna med hänvisning till LOB riskerar att bli orättvist behandlade. Samma typ av kritik finns mot LVU. Många menar att eftersom lagen är så öppen för tolkning, är det möjligt att någon blir omhändertagen av fel skäl. Av samma anledning finns kritik som antyder att de som använder sig av lagen i praktiken kan göra bedömningar som inte alls är bra enligt andra som också tillämpar den.

Samtidigt finns, som i de flesta fall, rätt att överklaga en dom kring LVU. Med hjälp av till exempel en LVU advokat, kan man berätta vad man är missnöjd med och vad man vill ska förändras, och hur det ska förändras. På så vis får man en möjlighet att få sitt ärende prövat ytterligare en gång. Som med alla överklaganden finns det givetvis inga garantier – oavsett hur bra LVU advokat man har. Normalt sett utser domstolen ett offentligt biträde, vars arvode också betalas med skattepengar.

Risk att för stor hänsyn tas till föräldrarna

Kritiken mot LVU kommer från båda håll. Vissa menar att de som tillämpar lagen i praktiken ofta tar för stor hänsyn till föräldrarnas rättigheter. Risken med det är att utredningen om barnets hemmiljö hämmas.

Till exempel finns det fall där socialnämnden inte har utrett oroande tecken i barnets hemmiljö, trots att lagen ger dem utrymme för det. Hade socialnämnden tagit mindre hänsyn till föräldrarna i det här fallet, och uteslutande fokuserat på barnet, hade kanske ovan nämnda besvärande tecken utretts och ändrat domens utgång.

Fel fokus

Liknande kritik har kommit från föräldrar till barn med drogproblem. Dessa kritiker menar att LVU skulle användas än mer i syfte att avgifta barnen samt ta in dem för tvångsvård. Problemet menar de är att socialtjänst inte använder sig av LVU förrän drogproblemen har gått alldeles för långt. Vid det här laget är den ”påtagliga risken” för skador odiskutabel, säger de.

Övrig kritik

Övrig kritik finns, som i och för sig kanske inte enbart kritiserar själva lagen, utan mer omständigheterna omkring den där den tillämpas. Till exempel har kritik framförts att socialtjänsten har stora brister i sitt arbete med familjehemsvård. Bland annat talas det om att barn har placerats hos fosterfamiljer enligt beslut som inte tagits på rättssäker grund. Inte heller ska fosterfamiljen ha utretts ordentligt i många av fallen.

Likaså menar de att socialtjänsten är dålig på uppföljningen av dessa barn. En föreslagen åtgärd är att de måste följa upp barnens prestationer i skolan och deras hälsa mer noggrant.

Få rättshjälp om du är drabbad

De som håller med i kritiken och som har drabbats av något av ovanstående, kan få rättslig hjälp. Som nämnt längre upp i den här texten går det att överklaga domarna och besluten som tas med hjälp av en advokat. Det är bra att känna till att en advokat i dessa fall, eller ett offentligt biträde, utses av domstolen och bekostas av staten.

Behöver du rådgivning i dessa frågor kan du besöka denna sajt http://www.lvuadvokat.se/. Där hittar du advokater som har lång erfarenhet av denna typ av ärenden.

Svensk arvsrätt – en sambofälla?

8 apr 2017

Då en person avlider så fördelas kvarlåtenskapen efter denne ut i en given ordning hos de efterlevande. Detta i form av vår arvsrätt och här kan vi lite snabbt visa hur ordningen ser ut. Vi kan säga att din partner avlidit efter en tids sjukdom och att du som äkta maka således står ensam. Ni har två stycken gemensamma barn också som även de ska ärva. I övrigt finns det även annan släkt. Så här ser vår arvsrätt ut och så här kommer du, dina barn och övrig släkt att ärva din avlidne make:

Första arvsklass: Särkullsbarn (om din man haft barn sedan tidigare), du som maka och dina barn (som kommer att gå under benämningen bröstarvingar).

Andra arvsklass: Mor och far till din make (50%) och syskon till denne. Efter syskonen kommer syskonens eventuella barn.

Tredje arvsklass: hit räknas fastrar, mostrar, farbröder och morbröder till din make. Inga kusiner dock.

Så ser alltså den givna ordningen ut då det kommer till vår arvsrätt; men vi kan här göra två stycken antaganden och ponera lite kring två stycken olika scenarion.

Det första scenariot ser ut som följer: vad händer med den avlidnes kvarlåtenskap om det inte finns några arvingar. Här skulle allting gå till den Allmänna Arvsfonden. Här skulle pengarna också göra stor nytta – de försvinner inte ner i något svart, statligt hål. Nej, den Allmänna Arvsfonden ser till att föreningar, organisationer och privatpersoner får det ekonomiska stöd som behövs för att förvandla en idé till verklighet. Inte sällan gäller det frågor som rör exempelvis utanförskap och hur man bryter sådant.

Skrivet testamente och arvsrätt

Vårt andra scenario gäller om du och din avlidne make i själva verket inte varit gifta – ni hade enbart levt ihop under ert gemensamma liv. Hur skulle du som sambo placerars enligt vår arvsrätt? Här skulle förmodligen de flesta svara att du som sambo förmodligen skulle sättas i samma arvsgrupp som makan; att man helt enkelt placerade dig i samma grupp. Så är dock inte fallet och här har vår svenska arvsrätt lite av en brist. Som sambo så ärver du nämligen inte mer än det som ni gemensamt har köpt.

Du har således ingen plats överhuvudtaget i de arvsklasser vi räknat upp. Det kan handla om att ni levt tillsammans under 50 år eller det kan handla om två månader; i sammanhanget är tiden oväsentligt – enligt vår arvsrätt så spelar heller inte den gemensamma tiden någon roll.

Vi skulle här vilja slå ett slag för det skrivna testamentet. Det går nämligen ”utanpå” vår arvsrätt. Om du och din sambo haft ett skrivet testamente där valda delar av kvarlåtenskapen testamenterats dig så hade du också fått ärva det. Således: planerar du och din partner att leva era liv som sambos och där ni inte har några planer på att gifta er – skriv ett testamente för säkerhets skull.

Ta gärna hjälp av en jurist inom arvsrätt för detta och se till att det finns två stycken vittnen som undertecknar testamentet i fråga.

Bra ombud ökar chansen att få ensam vårdnad

17 mar 2017

Det är för många ett stort steg att stämma sin forne partner – den man en gång har älskat – och där man söker om ensam vårdnad om de gemensamma barnen. Det är också så man måste se ensam vårdnad – en stämning sker sällan på uppstuds utan de finns i de flesta fall belägg och väl grundade skäl till varför någon ansöker om just ensam vårdnad. Varför är det då så svårt att vinna en vårdnadstvist – processen som följer om den andre parten motsätter sig stämningen; något som i de flesta fall händer - och finns det några saker som kan ge bättre möjligheter till att få ensam vårdnad om sina barn?

Sanningen är att det de facto är svårt att vinna en vårdnadstvist och att det också ska vara så. Det man utgår från statens sida är nämligen att gemensam vårdad är att föredra framför ensam vårdnad och att man gör detta helt sett från barnens perspektiv. Även om det sker i två hem istället för ett sådant så är det bättre rent generellt för barnen att ha båda sina föräldrar i sin närhet och som försörjare.

Dock: det är svårt att vinna en vårdnadstvist, men det är på något sätt inte omöjligt och det som ger bättre chanser är alltid att dels ha konkreta bevis och dels ett skicklig ombud som kan presentera dessa samt föra sin talan i Tingsrätten. En jurist som specialiserat sig på just en vårdnadstvist ger alltid en bättre chans till att en part ska få ensam vårdnad om barnen och här får man vara beredd på att detta kostar lite mer pengar än om man bara anlitar ett ”vanligt” juridiskt ombud.

Ensam vårdnad kan vara absolut nödvändigt

Det finns olika skäl till varför man ska tilldelas ensam vårdnad och de fall där sådan måste tilldelas är sådana som innehåller följande:

  • Grov kriminalitet hos den ene föräldern
  • Pedofili
  • Övergrepp och incest
  • Missbruk
  • Grav psykisk sjukdom där barnen riskerar att skadas
  • Våld i hemmet
  • Risk för kidnappning

I sådana miljöer ska inte barn vistas och där måste också den andre förälder – naturligtvis – få ensam vårdnad. Ett tillägg kring ensam vårdnad gjordes år 2006 i föräldrabalken och detta innebar att ensam vårdnad kan tilldelas på grund av samarbetssvårigheter.

Det vill säga, lämnar- och hämtar inte exempelvis pappan barnen på överenskomna tider, dyker han inte upp, betalar inte eller på andra sätt missköter sitt föräldraskap så kan detta vara skäl nog för att mamman ska få ensam vårdnad. I sådana fall så underlättar verkligen en skicklig jurist processen som följer.

Läs mer här: www.ensamvårdnad.org.

Hur en asylansökan går till

25 feb 2017

Lagarna inom migrationsrätt kan för många kännas lite luddiga. Särskilt svårt kan det vara för dem som kommer hit, som i de flesta fall inte talar det svenska språket. Lyckligtvis ska tolkar finnas tillgängliga så att processen kan fortlöpa utan missförstånd. Att söka asyl i Sverige innebär, som i de allra flesta länder, en viss process. Lite om hur den går till kan läsas i den här texten.

Första kontakten

Första kontakten sker ofta med en gränspolis då den asylsökande reser in i landet. Till exempel finns de vid passkontroller på större flygplatser, vid terminaler för färjor och på de platser dit tåg och bussar stannar när de kommer till Sverige.

Asylsökande som redan befinner sig i Sverige kan kontakta Migrationsverket på egen hand. Migrationsverket har enheter för ansökningar utplacerade på många stället i landet. Närmare bestämt kan en asylsökande som redan befinner sig i Sverige ansöka om asyl i Gävle, Boden, Flen, Göteborg, Norrköping, Malmö, Märsta eller i Stockholm.

Den asylsökandes identitet

Bland det första som myndigheterna vill göra är att ta reda på den asylsökandes identitet. Om den asylsökande har med sig ett pass, ID-kort eller andra former av identitetshandlingar, skall dessa lämnas in till berörda personer på Migrationsverket.

Alla har dock inte identitetshandlingar med sig. Då vill Migrationsverket att den asylsökande ska visa vem han eller hon är på andra sätt. Det här kan till exempel göras genom att visa upp ett födelsebevis, en familjebok, ett vigselbevis eller en militärbok. Ett enskilt sådant dokument anses inte vara tillräckligt för att styrka någons identitet. Däremot kan de olika handlingarna tillsammans anses vara tillräckligt för att den asylsökandes identitet ska vara styrkt.

Fotografering och fingeravtryck

Fotografering och fingeravtryck ingår även det i asylprocessen. Inom migrationsrätt krävs det enligt lag att vissa mått av identifiering görs om möjligt. Det här görs dock inte på alla. Barn som ännu inte har fyllt 14 behöver inte göra detta.

Fingeravtrycken används i syfte att se om den asylsökande har gjort en ansökan tidigare i ett land inom Schengen. Det används även för att se om det finns något förbud för personen mot att vistas i något annat land inom Schengen. Om fingeravtrycken visar att en asylansökan tidigare har gjorts i ett av dessa länder, kommer Migrationsverket att tillsätta en utredning för att besluta om vilket land som skall ansvara för asylansökan.

Samtal med utredare

Efter identifieringsprocessen kommer den asylsökande att få träffa en utredare. Tillsammans med en tolk, om det behövs, kommer han eller hon förklara varför hemlandet lämnades och resan till Sverige gjordes. Här ställer utrederan även frågor kring den sökandes familj och det generella måendet.

När ansökan lämnats in

När ansökan lämnats in väntar den asylsökande på ett besked. Vid ett beslut som denne inte är nöjd med, kan en överklagan lämnas in. Denna kan då, tillsammans med jurister inom migrationsrätt, lämna in en överklagan till migrationsdomstolen. Först skickas den tillbaka till Migrationsverket som tittar på ärendet en gång till. Om beslutet inte ändras skickas det vidare till en migrationsdomstol. Även här kan jurister kunniga inom migrationsrätt vara avgörande för om personen får stanna i Sverige eller inte.

  • En guide till rättsskydd

    Rättsskydd innebär att du har ett skydd mot för höga kostnader vid en rättegång. Detta tecknas via hemförsäkringen. Om detta och mer frågor kring rättsskydd kan du läsa om på denna webbplats.