Rättsskydd

Skaffa ett bra rättsskydd

Livet går upp och ner och man kan omöjligen fullt ut förutse vad framtiden har i sitt sköte. Mestadels så är denna ovisshet enbart av det positiva slaget då överraskande vändningar ofta leder till någonting bättre. Men, ibland så tar livet en vändning som man vare sig varit beredd på eller som är särskilt välkommen. Att plötsligt befinna sig i en tvist av något slag är ett gott exempel på en sådan vändning och oavsett hur utgången av en sådan blir så handlar det alltid om en tidskrävande och känslomässigt prövande process.

Glömde vi inte ett ord i detta? Handlar det hela dessutom inte om en väldigt kostsam process? Inte nödvändigtvis. Det kostar pengar att ligga i en tvist och ha exempelvis en advokat som företräder sina intressen; men lejonparten av dessa kostnader täcks faktiskt av det så kallade rättsskyddet. Åtminstone för ungefär 95% av de som av någon anledning hamnar i en tvist. I Sverige har vi nämligen sedan 1997 haft det så kallade rättsskyddet i våra hemförsäkringar och på detta ska vi titta lite närmare på här.

Rättsskyddet är en trygghet i och med att det tar hand om en annars dyr kostnad i form av arvode och omkostnader för advokaten eller juristen man anlitat. Det som dock är viktigt att poängtera i sammanhanget är att villkoren skiljer sig åt mellan olika försäkringsbolag. Både gällande pengar och gällande vilka tvister som inkluderas i rättsskyddet. Gällande pengar så handlar det primärt här (vi kommer att bortse från hur mycket premier och annat kostar här) om maxtaket.

Ett maxtak som hos ett försäkringsbolag kan ligga på 75.000 kronor medan ett annat försäkringsbolag kan erbjuda ett mer än dubbelt så högt tak och där du plötsligt har 200.000 kronor att röra dig under. Gällande tvister så brukar många försäkringsbolag dra öronen åt sig då det kommer till familjära tvister – exempelvis vid en skilsmässa eller två stycken tidigare sambos inte kan komma överens om vem som har rätt till vad. Dock; en del försäkringsbolag och det rättsskydd som dessa erbjuder kan gälla vid exempelvis en vårdnadstvist – under förutsättning att denna sker några år efter det att paret i fråga separerat. Viktigt är således att man tittar upp vad som gäller med sitt försäkringsbolag och om de villkor detta inte erbjuder faller dig på läppen så är nog ett byte värt att överväga.

Ett byte av försäkringsbolag – försvinner inte rättsskyddet då? Nej. Vi ska reda ut lite kring detta också. Sant är att tiden som du haft din hemförsäkring är väldigt avgörande sett till om du har rätt till rättsskydd. Du kan inte lösa en försäkring efter det att du inlett en tvist och tro att försäkringsbolaget kommer att stå för kostnaderna. Här brukar en gräns dras vid två år och att du ska ha haft en försäkring under minst den tiden (med vissa undantag). Dock så spelar det ingen roll hos vilket försäkringsbolag du haft din hemförsäkring och du kan således ha bytt flertalet gånger under den här perioden; något som gör att du alltså kan byta i detta nu om du finner att villkoren är bättre någon annanstans.

Om du skulle vara utan försäkring då? Är tvisten i fråga i och med detta att anse som förlorad och/eller måste du själv bekosta arvode, omkostnader och eventuell utredning som din advokat begär? Nej, så behöver det inte vara. För personer som saknar hemförsäkring så gör man istället en bedömning om det finns en möjlighet att använda rättshjälp. Kostnaderna täcks så av allmänna medel och en viktig del i detta är att man utgår från det ekonomiska underlaget för ett år. Skulle detta (det räknas enligt följande: inkomst – försörjningsbörda, förmögenhet – skulder = ekonomiskt underlag) överskrida 260.000 kronor så bedöms man som icke-berättigad och där anses det att en försäkring borde ha funnits. Även andra omständigheter spelar in och här kan vi bland annat nämna att tvistens betydelse och värde tas i beaktning. Man använder inte allmänna medel för – rent krasst och utan personliga värderingar – petitesser.

En viktig skillnad mellan rättsskydd/rättshjälp är att den förra även täcker motpartens kostnader om man åläggs att betala sådana – exempelvis i form av rättegångskostnader.