Rättsskydd

Det händer vid en bodelning

Det är inte ofta vi råkar i någon rättslig tvist av något slag (som tur är). De flesta av oss håller oss inom lagens långa arm, och har inte på något sätt att göra med en polis, eller råkar ut för något annat otrevligt, som har med juridiken att göra. Men helt säker kan ingen vara. Allt möjligt kan hända, som det är omöjligt att förbereda sig på. Det är därför vi har försäkringsbolag och betalar våra försäkringspremier till. Äger man en bil är man skyldig enligt lagen att betala en bilförsäkring, eftersom allt möjligt (och mindre otrevligt) kan hända i trafiken. Händer det något då och där, så måste man betala för den skada som man har orsakat.

Olyckor händer så lätt hemma

På samma sätt kan det hända otrevliga saker i ens hem. Det kan brinna, du kan (dessvärre) drabbas av inbrott, och annat oväntat. Därför betalar vi (de flesta av oss) en hemförsäkring som i händelse av något av detta går in och betalar för skadorna. På samma sätt är det om något skulle hända som drar in dig i någon tvist. Då är det hemförsäkringen som utlöses och betalar rättegångskostnader och för en eventuell advokat.

Du måste dock alltid betala egenavgiften, som brukar ligga på mellan 20.000 till 30.000 kronor. Har du en lägre inkomst än 200.000 kronor i årsinkomst, räknar man inte med att du har kunnat betala en hemförsäkring. Det är då du kan få rättshjälp och domstolen går in och betalar för din advokat. Har du inte en hemförsäkring när man räknar med att du skulle ha haft råd med det, får du ändå betala. Så på sätt är det alltid bäst att faktiskt teckna en hemförsäkring.

Arvtvist

Ett sådant tillfälle som egentligen vem som helst kan råka behöva juridisk hjälp är om man inte är överens, till exempel i ett skifte av arvet. Historien är full med människor som har börjat träta på grund av ett arv som arvingarna inte är nöjda med. Många bra relationer har slagits i spillror pågrund av detta. Det är en klassisk tvist.

Är någon inte nöjd med skiftet av arvet, kan man kalla in en boutredningsman, som tingsrätten utser. Det kan man inte själv välja vem som gör det jobbet. Det en boutredningsman gör är att hen utreder först vad som finns i arvet. Finns det eventuella skulder betalas de av först. Sedan föreslår hen ett skifte av arvet. Är man inte nöjd med det heller kan någon av parterna stämma de andra i en domstol; tingsrätt. Då blir det en rättegång.

Bodelning

Ett annat tillfälle som man (tyvärr) kan råka ut för är vid en eventuell skilsmässa. Är man inte överens om hur man ska dela på det gemensamma bohaget som man har haft, kan man kalla in en bodelningsman, som också på samma sätt som en boutredare, utses av tingsrätten. Inte här kan man välja vem som ska göra det åt en. Det som en bodelningsman gör är att upprätta en bodelningshandling.

Den personen upprättar då en bodelningshandling. Då har man 4 veckor på sig att överklaga den, om man inte är nöjd med resultatet. Då blir det en rättegång, vilket är mycket kostsamt – för alla inblandade. Att stämma någon i en domstol är alltid en ekonomisk risk. Här kan en advokat råda en till vad som är utsiktslöst, eller vad som kan vara till en fördel för en själv.  Det är alltid bra att lyssna på vad advokaten har att säga då det är deras jobb att kunna juridiken i bodelningsärenden. Läs mer om bodelning på: svenskbodelning.se.

5 mar 2018