Rättsskydd

Barns rättsskydd vid skyddat boende

Varje år söker sig tiotusentals kvinnor bort från hemmet på grund av att de utsätts för misshandel eller övergrepp av sin partner. Dessa kvinnor får i regel någon form av skyddat boende; en fristad där mannen inte kan komma åt dem och där de får tid och lugn och ro för att tillsammans med utbildad personal reda ut sin situation och få hjälp att gå vidare i livet. Ett skyddat boende är tänkt som en tillfällig lösning, en sluss vidare ut till ett självständigt liv.

Många av de kvinnor som flyr hemmet har med sig barnen. Det har länge varit så att de medföljande barnen hamnar i ett rättsligt ingenmansland där deras rättigheter inte på ett tillfredsställande sätt tillgodoses av lagen. Vem som har ansvaret för att barnen ska få sina behov tillgodosedda har varit högst oklart. Nu utreder regeringen hur barnens rättsskydd kan stärkas och hur man kan få ansvaret att bli tydligare definierat.

Kvinnornas situation i fokus

Länge har barn som följt med flyende föräldrar bara ”hängt på” och helt enkelt setts som medföljande. Det är kvinnornas situation som varit det centrala, vilket i sig inte är konstigt. Men vistelsen på de skyddade boendena blir långt ifrån alltid den tillfälliga lösning den är tänkt att vara. Tvärtom gör bostadsbristen i många kommuner att det är näst intill omöjligt att lösa boendesituationen för många kvinnor och de blir kvar på de skyddade boendena i mer än ett år, ibland längre.

Skyddat boende är ingen bra miljö för ett barn

Även om skyddade boenden i regel har god förberedelse för att ta hand om barn och erbjuder aktiviteter, utflykter och samtal med barnen, handlar det i grunden egentligen bara om förströelser och ett sätt att spela upp en normal tillvaro. Ett skyddat boende är en plats där kvinnor med hemska erfarenheter samlas och det ligger ofta ångest och oro i luften. Ur ett barnrättsligt perspektiv är det inte försvarbart att barn ska vistas i en sådan miljö under längre tid.

Hur tas barnets rättigheter tillvara?

Frågan som regeringen vill utreda är hur man tillgodoser barnens rätt till skolgång, hälso- och sjukvård, tandvård, fritidsaktiviteter och umgänge med släktingar. Det är en tuff situation för ett barn att ryckas från sin tillvaro med skola, kompisar och aktiviteter. Inte sällan upphör umgänget med mannens sida av släkten helt, vilket egentligen inte gynnar barnet alls. Skyddat boende är en mycket speciell form av tillvaro. Det är av yttersta vikt att platsen inte röjs för den misshandlande mannen och rädslan är ofta stor att ett barn skulle kunna berätta för någon oansvarig vuxen, som en släkting till mannen eller dylikt. Barnets sociala liv begränsas inte sällan i samma utsträckning som mammans.

Ska barnet få träffa sin pappa?

En kontroversiell fråga är hur barnens behov av sin pappa ska kunna tillgodoses. Många menar att mannen försummat sin rätt att träffa barnet på grund av misshandeln mot mamman, men det är inte vad lagen säger. Om pappan inte misshandlat barnet och om det inte kan bedömas som troligt att  han skulle göra det, ska barnet få träffa pappan. I praktiken är det dock näst intill omöjligt att ett sådant arrangemang blir av, av ovan nämnda anledningar med sekretess och risken att barnet avslöjar mammans situation.

Kvinnor och barn ställs mot varandra på grund av den som misshandlar

Det är stora och komplexa frågor som i grunden skapar en rättslig konflikt mellan mamman och barnet. Och det på grund av en tredje part; den misshandlande mannen. Hur orättvist det än kan verka så är det viktigt att frågan om barnets rättsskydd utreds och att det finns tydligare rutiner kring vad som händer med ett barn som följer med sin mamma till ett skyddat boende.

Mer information: http://www.curbosverige.se.

12 sep 2018